Smile and wave, smile and wave....

Det vore kanske på sin plats med en liten uppdatering det har hänt en hel del sedan jag skrev sist. Faktum är att jag knappt kommer ihåg vad som hänt men jag ska ge det hela ett försök.
 
Förra fredagen for vi till huvudstaden Managua, då undrar ni genast med vilket färdmedel?
Här i Nicaragua finns bara ett svar på den frågan i alla lägen, nämligen FLAK. Så ja vi åkte alltså bilflak i 1,5 h i alldeles för hög hastighet och sjöng sommardängor och tyckte att livet var rätt gött. När vi väl började närma oss Managua var vi fyra tjejer på flaket inte lika nöjda, men männen i bussarna bakom oss jublade, se filmen nedanför om ni vill få en närmre inblick.
 
Hur som helst vi var alltså i Managua och gick på marknad, körde runt, drack lite kaffe och såg på bio. Detta var väldigt uppskattat från min sida som gillar när det händer saker.
 
Annars har veckan flutit på som vanligt, i måndags var vi åter på besök i puertas del cielo det var lika fantastiskt denna gången.
 
Vi har även fått gått på bibelläsningsvandring för folk som lämnat kyrkan, skulle kanske inte gått hem i Sverige men här togs det tacksamt emot, mycket intressant. Jag känner att jag börjar komma in mer i kyrkan och blir verkligen imponerad av alla projekt de har.
 
Vi har en ledig helg per månad så vår lediga helg i september valde vi att spendera i Leon och Las penitas. Det var en fantastisk helg och vi hade det så bra. Vi tog med oss vår hjältinna Anna-sara som räddade oss från att göra bort oss fullkomligt! Vi gick mest runt och upptäckte Leon som för övrigt är en mycket vacker stad, njöt av lite livemusik osv.
 
Dagen därpå åkte vi till Las penitas som är vid kusten. Där fanns en lång strand som i princip var folktom. Vi var tvugna att testa på surfing helt enkelt, och ja detta kommer nog roa en del av er. Vi hade tre surfinginstruktörer som i princip la sig på stranden, hoppade upp på brädan och sa åt oss att göra likadant i havet. jaha tänkte vi det är väll bara att försöka, hur svårt kan det vara? Jag fick en 18-åring till min hjälp som gapskarattade konstant han tvingade upp mig på brädan och drog sedan mig bakåt så att allt vad bikini heter for åt fel håll. Så den lille sparven fick se mig naken ett antal gånger, jag höll på att skratta ihjäl mig för att detta måste sett otroligt roligt ut. Det hjälpte inte heller att det låg en restaurang precis brevid så även restaurangästerna kunde ta del av detta misslyckande, härliga tider.
Så ser Las Penitas ut och från den här klippan hoppade "riktiga" surfare ut, helt galna!
 
Här sitter jag, Frida och Emma och njuter av livet!
 
Här har vi Anna-Sara och Jakob trötta och glada efter en myckedt komisk dag.
 
Det var allt för denna gång, jag har det jätte bra!

Gud välsigne er!
 
 
 


Kommentarer
Linnea

Hej där! Nu har jag också hittat hit. Åh vad kul att läsa om allt du är med om. Låter som du har det grymt bra hittils, härligt att höra! Surfingen lät ju minst sagt spännande! Läste en artikel om Nicaragua igår och då kom jag och tänka på dig. Saknar dig! Ta hand om dig och ha det fortsatt bra! KRAM!

2012-09-25 @ 14:08:28
Becksi

Syrrrrran! Vilken härlig känsla man får av att läsa dina inlägg. Du verkar helt klart vara på rätt plats i rätt tid vilket känns betryggande för storasyster:) Helt rätt att ni tar chansen att semestra när ni kan även om surfskillsen är föremål för publikskratt! Skam den som ger sig. Vilka underbart fina barn du står invid på bilden. Tänk vad du kan komma att betyda för människor du aldrig skulle ha träffat annars. Och de för dig,inte minst. Njut av ditt äventyr! Kramar

2012-09-25 @ 20:39:02
Manuelo

Hola chicka! nu har jag hittat din blogg. Det var inte det lättaste med tanke på att du paranoidiskt frikopplat den från ditt namn. Kul att läsa och roligt med beskrivningen "den lilla sparven" haha. Det blir en fröjd att följa fortsättningen av din resa...

Sköt om dig
Kramar

2012-09-27 @ 22:02:47


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0