The World Is My Playground!



Hej hopp i stugan! Har dagen till ära blivit intervjuad av två mycket härliga tjejer/kvinnor som är ansvariga för Testa Mission. Eftersom vi inte befann oss i samma land fick jag helt enkelt bli intervjuad över allas vår favorit - skype. Måste säga att jag har en bra magkänsla, tror de gillade mig och jag gillade dem och vad de hade att säga. Helt plötsligt känns Bolivia ett steg närmre, det är kanske ingen nyhet att jag älskar äventyr och nya kulturer. Känslan innan man intar ett nytt land, jag fullkomligt älskar den. När man blir uttittad och sedd som en fis i rymden av män i vissa kulturer känns det inte lika härligt, då önskar man att Arne Weise skulle finnas nära till hands i sin fåtölj och erbjuda  en påse bilar och sjunga en julsång.

Nästa onsdag mina vänner befinner jag mig i ett ospecificerat land i Nordafrika, waaah. Kan inte fatta detta, är fortfarande inne i mitt *jag bor i landet där regn och chips till lunch tillhör vardagen* mode. Nu ska jag alltså helt plötslgt gå täckt från topp till tå i två veckors tid ( detta kommer inte vara en vacker syn), äta mat kryddad med himmelska kryddor. Åh spännande är ordet!



Lystring gott folk flygbiljetter är nu bokade hem till Svearike enkelbiljett, den 8e juni kommer ni se mig blekare än någonsinn eller möjligtvis med en ful bränna från min utstyrsel i N.A. Jag ska alltså jobba hos Polisen in the Trollhättan till sommarn därav behövde jag komma hem tidigare än vad som var bestämt.

SVENSK SOMMAR VAR HÄLSAD!


Fantastisk låt!


Amazing grace!



Kan inte riktigt sova innan jag får uttrycka den frid jag känner i detta nu. Lyssnar på "Deep In Love With You" och bara fylls av Jesus kärlek. Jag fick höra att jag blivit så kristen när jag var hemma under påsklovet. Det tar jag som en komplimang, det här året har jag verkligen tagit Gud på allvar och jag har aldrig varit så övertygad över Guds existens som jag är nu. Önskar att alla bara kunde ge Gud en chans åtminstonne.



Jesus har handen utsträckt och han väntar på att du ska greppa hans hand!



Rain non-stop

Goddagens kära vänner och bekanta! Jag tillät mig att ta en liten sovmorgon idag, jag har verkligen varit helt slut på sistonne. Men innan jag hoppar till nuet borde jag kanske dra en liten uppdatering om den senaste månaden. Jag åkte som bekant hem till Sverige över påsklovet, det var mycket skönt att få slappna av och dricka påskmust osv. Träffade många vänner och det var väldigt skönt att känna att vi kunde forstsätta där vi slutade senast.



Lisa hade blivit med lägenhet, aå det var gött häng där!


Mamma, pappa och jag gick på en trevlig vandring och möttes av denna synen som inte var lika trevlig.

De två veckorna hemma gick snabbt och det blev dags för mig att återvända till England, och den här gången fick jag resesällskap i form av självaste Kaleb Karlsson. Han skulle ha praktik i min kyrka i ca två veckors tid.

Såhär i efterhand måste jag säga att Kalebs tid här gått över förväntan. Han bodde ensam hos ett par jag känner och de tre har trivts väldigt bra ihop. Kaleb blev positivtöverraskad över både kyrkan och Form, kul! Men vi har inte haft tur med vädret, det har varit jätte kallt och spöregnat alla dagar utom en, bläää.



Här har vi livsnjutaren redo att avnjuta sin första pub-burgare.

Nu ska vi äta en "Roast dinner" som det kallas här i England med The Bearns, sen är det dags för Kaleb att återvända hem.


So long, farewell !!


Living the dream, don't want to wake up...

Sommarkänslor fyller hela min kropp när jag sitter här ute på terassen och myser i härliga 22 grader! Inte visste jag att Mars kunde vara en månad man faktiskt kunde tycka om. Frågan är väll om det är Mars eller England som nation som börjat få en speciell plats i mitt hjärta? Plötsligt känns de 2,5 månaderna vi har kvar här skrämmande, jag vill inte att mitt tid här ska ta slut.

Förra veckan gjorde jag något galet, ingen är nog förvånad för jag gör galna saker i tid och otid. Jag skrev en form utav annons på en musiksida där jag sa att jag sjöng och sökte ett band helt enkelt. Jag har fått många mystiska förslag men förra veckan hörde ett band av sig som minst sagt lät intressanta. Vi bestämde att jag skulle möta dem hyfsat sent förra Fredagen. Ingen öppnade när jag ringde på, jag gick då in i huset, hörde ljud från källaren och smög livrädd ner för trappan. Till min glädje var de inga mördare utan helt enkelt de musikaliska genier de gett mig hopp om att vara. Det var en mycket brittisk upplevelse, ölen var på plats, bandövning i en källare. Deras huvudgenre är deep funk, vilket jag inte provat på så mycket så det känns väldigt roligt. De gillade verkligen mig och min röst och vi ska ha ett gig i april om allt går som det ska, yiho!



Jag är så glad hela tiden, känner mig så välsignad kyrkan jag är i är verkligen något i sig och det händer häftiga saker för jämnan. Vi fick t.ex 10 000 kronor av ett företag till vår missionsresa, hur häftigt är inte det? Jag är så taggad, snart bä'r det av!

På tal om att resa så ska jag faktiskt resa hemåt idag för en liten minisemester i två veckor. Har haft västkustsabstinens så det blir gött! Ser fram emot att bara hänga med päronen och mina goa mates, HANNA STRIDSMAN ska komma hem till mig, wiiii<3

Jaja i've got a plane to catch men ha det fint ni anonyma läsare ;)

xxx


Mitt namn är Hanna Karlsson & jag ringer från customer service!



Oj oj oj oj, vart ska jag börja känner mig som en tvättmaskin på helspinn. Borde nog ta mig en kopp te och drömma mig bort till en värld där inga problem existerar. Under den senaste tiden har mycket lyckats hända och numera har nog alla i Form fått vara med om den något skräclfyllda upplevelsen att se mig högröd i ansiktet av ilska. Låt oss säga som så här jag var inte beredd på att kulturskillnaderna tydligen är så stora som det är när det kommer till vissa områden. Synen på kvinnor t.ex. När killarna nämnde att vi i princip inte fick rätta till bh-banden för att inte försvåra deras situation oerhört tryckte de på en knapp de inte skulle ha tryckt på. Jag blev minst sagt arg, kvinnan inom mig hade fått nog.  Ja vad som sades sedan fick mig knappast att lugna ner mig men såhär en vecka senare kan jag åtminstone andas normalt igen.

Bortsett från denna händelse har den senaste veckan oväntat nog innehålligt tre dagars arbete för lilla mig och teresia. ´Tro det eller ej men arbetet gick ut på att vi skulle ringa massa installatörer, grossister och konsulter i Sverige och fråga dem vad de tyckte om TA hydronics ( rumstemperatursreglering osv.) Kanske inte ett jobb jag vill göra till min framtida karriär men nu har jag lite mer pengar i kassan för missionsresan i maj. För er som inte visste det ska jag till Nordafrika i maj, får inte säga det specifika landet p.g.a säkerhetskäl men jag ser VERKLIGEN fram emot resan.



Förra påsklovet låg jag och glassade på vår fina båt och jag ser fram emot att kunna göra det även detta påsklovet. Det ska seriöst bli SÅ skönt att få komma hem bli lite omhändertagen och träffa alla mina underbara vänner. SAKNAR verkligen mina superfina, roliga och mycket vackra individer som jag fått äran att kalla vänner<3.

Tror det var allt jag hade att säga för denna gången!

Simma lungt gott folk så ses vi kanske i påsk ;)


Fullständigt galen månad!

Jag vet knappt vad jag heter nu för tiden, den här månaden har verkligen sprungit förbi och jag har hunnit med mycket. Jag hjälper till med ett community projekt på onsdagar och lovsångsarbete på Fredagar och sen har jag ju Form tisdagar och Torsdagar. Så veckorna hinner knappt börja innan de tar slut. Höjdpunkterna den här månaden måste nog ändå vara min resa till London med mamma, min systers besök här och min födelsedag.



Det var faktiskt första gången jag var i London och trots att jag inte tror på kärlek vid första ögonkastet måste jag nog påstå att det var just detta som inträffade. London är helt enkelt en stad i min smak och jag kommer definitivt återvända. Mamma och jag bodde på svenska sjömanskyrkan, mycket trevligt ställe. Det var mysigt att träffa mamma själv och vi gick fakstikt runt i största delarna av the city centre tills fots. Höjdpunkten med resan måste nog ändå vara musikalen "Les Miserables" som vi såg på queen's theatre. Den var så bra och jag blev lite väl förtjust i huvudskådespelaren efteråt men det är en annan historia.



Efter resan till London hade jag en fin vecka i Sheffield sen bar det av till Liverpool där jag mötte upp min syster och vi spenderade natten där. Hotellet vi bodde på var legendariskt och det var vi två och 15 fotbollskillar som gäster i princip. Vi gillade Liverpool starkt och det var så fint väder Rebecka påstod t.o.m att solkräm hade behövts. Vi åkte vidare till Sheffield för att fira min födelsedag dagen efter!



Dagen började med att Becka kom insjungades med en bricka i form av en kudde täckt med diverse presenter. Vi mötte senare upp Teresia i stan och åt massiva tårtbitar, fint det! Sedan hade jag bjudet över några tjejer på middag hemma hos mig. Det blev mycket lyckat och efter middagen gick vi vidare till en pub och sedan ett dansställe. Det var en sådan härlig kväll och killarna i min klass joinade oss efter ett tag. Becka och jag gick hem hann sova i fem timmar för vi skulle iväg tidigt till Manchester dagen efter.



Vi hade det verkligen så bra och det var så härligt att ha min syster här. Vi är numera experter på olika pubkedjors menyer. Det var så härligt att bara kunna vara och vi skrattade väldigt mycket! Jag känner mig lyckligt lottad över att ha både en sådan fin mamma och syster:)

Nu får det vara nog för denna gången förlåt för att jag skrivit så tråkigt och formellt men jag orkade helt enkelt inte bjuda till idag, sorry ;)

God bless you all och hoppas ni har det bra!


ÄLSKAR DENNA LÅTEN <3


Magsjuka, var hälsad!


JAG VILL HA SOMMAR NU!



För cirka en vecka sedan bestämde jag mig för att göra en veckoplanering, jag kände mig riktigt nöjd med mig själv faktiskt. Jag såg fram emot den kommande veckan som jag skulle embraca med struktur. I måndags kväll insåg jag att denna struktur sannerligen inte skulle happen så att säga. Jag fick nämligen en trevlig överraskning - allas vår favorit MAGSJUKAN! Den satt gött vill jag lova har varit helt konstig sen dess och kan fortfarande inte äta normalt, men sånt är ju livet.

Den kommande veckan ser jag iaf väldigt mycket fram emot den kommer innehålla: Förlovningsfest, körövning, allmänt gött häng och sist men inte minst London med mamma! Jag är beyond excited, det kommer bli så kul och det ska bli fint att få lite egen tid med mammsen. Dock har vi både skamligt dåligt lokalsinne men den dagen den sorgen som man brukar säga.

Just nu irrar jobbplaner för sommaren runt i huvudet hjälpes det är svårt när man får bra erbjudanden och inser att man är i fel land vid fel tillfälle. Passhandläggare i Uddevalla hade ju suttit fint men jag får lita på att mannen där uppe har det hela i sin hand.

Vill bara säga att jag är så lycklig jag har verkligen kvalitetsvänner och jag är riktigt nöjd över att vara singel jag borde njuta medan jag kan. Förlåt för att jag yrar men jag har faktiskt varit inlåst på mitt rum i en vecka nästan.

Adjö gott folk och ta hand om er!


A scone please!

Varning för ett nästan irreterande positivt inlägg!!

Jag
kan helt enkelt inte help my self, jag går runt med ett stort leende konstant nu för tiden. Jag är så väldans tacksam för mitt liv och för att jag inte är färdigutvecklad. Haha låter mycket komiskt men innan jag kom hit trodde jag att jag i princip var done. Det fanns inte så mycket mer att utveckla i fröken Karlsson, men oj vad jag hade fel. Jag hade kunnat skriva fem romaner om alla de insikter jag fått om mig själv de senaste fem månaderna. Jag tycker t.ex inte om att vara ensam mer än nödvändigt, jag är mer lik min mor än vad jag tror, mina synproblem gör att jag kan se väldigt arg och oinbjudande ut och ja min hjärna sätter omedvetet alla människor jag träffar i ett fack och gör ett analyseringstest på var och varranan.

Hittils har den här terminen varit mycket bra! Paret jag bor hos sa förra veckan att jag inte skulle vara rädd för att göra misstag, för de kommer gilla mig ändå. Det skulle de inte ha sagt för vid halv elva på kvällen i förrgår säger jag hejdå till min kompis och ska tända lampan i trappan men råkar komma åt knappen i parets sovrum. Jag hör ett förvånat rop och jag ville gräva ner mig själv i en jordhög. Detta är en sådan typisk Hanna-grej en lärare sa en gång att man borde göra en komedi av mitt liv, jag är beredd att hålla med honom. Hur som helst så har jag det bra, nu till helgen är det " Inner healing weekend" som tydligen är en väldigt stor händelse här allt och alla vet om att vi i Form ska genomgå vad det nu är vi ska genomgå.

Jag insåg igår att min absoluta favorit period börjat äga rum i Sverige- Semmelperioden. Förra året missade jag den för då var jag i Indien och nu är jag i England. Men inget ska kunna stoppa mig här ska det bakas, jag introducerar den ena traditionen efter den andra för paret. Nu på Söndag ska Teresia och jag träffa en svensk tjej som är nanny här, hon ska få uppleva en guidad tur á la Mörk och Karlsson. För att fira denna svenska sammankomst tänkte jag ta med semlor såklart!



Tänkte visa hur lokalen jag för det mesta hänger i ser ut.



Japp såhär ser det ut alltså!

Nu ska jag iväg på lunch sen bär det av till Peak District där scones ska avnjutas!

Stor kram till er alla och God Bless <3

Detta är musik


Har hittat en ny kärlek<3


Never Let Go- David Crowder Band


2012 blir ett oslagbart år!

Good morning kära vänner!

Här sitter jag med min "turban" på huvudet, ni som känner mig väl förstår att det har med balsammetoden att göra. Låt mig ännu en gång slå ett slag för denna fantastiska metod som bara kan göra ditt hår gott, give it a try: www.lockig.se. Nog om hår och turbaner tänkte istället berätta lite om mina två veckor i Sverige. När jag kom hem var jag totalt utmattad. Sist gång jag var hemma i två veckor var förra julen och jag var verkligen i behov av att bli lite omhändertagen. Hade en underbar tid med min kära familj, älskar att jag har en sådan flummig familj.

Innan jag kom hem till Sverige sa jag till mig själv att jag minsann inte skulle träffa mycket kompisar, jag hade helt enkelt ingen ork för det. Men så blev det inte, jag träffade allt och alla kändes det som och det var otroligt skönt. Att kunna skratta och slippa vara artig och bara vara mig själv var en sådan underbar känsla. Efter att ha pratat med Louise, Elin och Lisa som alla tre sa att vi är unga och borde fulfölja våra drömmar innan vi rotar in oss i ett mönster, ändrade jag mina planer inför detta året. Min plan ser ut som följande:

 

  • Jag får inte köpa några kläder och dylikt under denna terminen.
  • För de pengar jag sparar in ska jag upptäcka England.
  • Jag tänker inte börja plugga till hösten utan istället söka en plats till att bo i Bolivia i åtta månader.
  • Sist men inte minst jag vill bli en bättre och mer kärleksfull människa <3


Detta var nog allt för mig den här Onsdagsmorgonen jag avslutar som vanligt med lite bilder!



Vi syskon, när hela familjen var ute och gick den o så mysiga strandpromenaden.


Becka och Emanuel glada i hågen under familjens tur till Göteborg.



En av de få bilder jag tog under nyårsafton, Elin, Emil och David sätter posén.

Ha det fint nu and don't be a stranger!

xxx


Your love never gives up on me



Jesaja 49:15
"Glömmer en kvinna sitt lilla barn, bryr hon sig inte om den hon själv har fött? Och även om hon skulle glömma, glömmer jag aldrig dig."

Fantastisk vers som är så mäktig att den för mig till tårar. Ibland känner vi oss små och obetydelsefulla i denna värld och som att vi helt enkelt inte orkar längre. Tycker bilden ovan är så talande Jesus omfamnar oss, han glömmer oss aldrig.

RSS 2.0