joo, Jag lever. ingen facebook men mitt liv exiterar även utan konstant uppdatering och bilder:)

Jag kommer inte ens ihåg sista gången jag satt och skrev ett inlägg i bloggen. Jag har minst sagt haft ett tufft halvår. Jag vill inte gå in på det här men på många sätt är det helande att skriva. så jag ska försöka göra mitt bästa på att skriva lite då och då:) mest kommer det nog bli bilder och musik bl.a. 

Det är så kul att läsa på bloggen om Hannas äventyr och om hur hon utvecklas
varje dag.

 
Love /Lis

Som jag skrev innan så längtar jag tillbaka till musiken, detta är från min välgörenhetskonsert förra året på Hållands Folkhögskola.

TiDeN GÅr RuSkIgT SnAbBt, jag som brukar vara helt hysterisk i juletider kan knappt inse att Oktober har passerat. Kanske är det för att jag tagit  tag i mitt liv här, jag har lite för mycket att göra nu förtiden. Varje morgon när det inte är Form så drar jag till gymmet och hårdtränar. Ska ansöka till polishögskolan nästa år så det är bara att börja hårdträna. Man ska springa  två km på 10 minuter på ansökningsprovet just nu springer jag 1,85 km på 10 minuter så jag ligger ganska bra till.

Något har hänt med mig sedan jag skrev sist, jag är förändrad. En klump jag haft i ca tre års tid som dominerat mitt hjärta har börjat försvinna. Det känns så skönt och nu på Söndag ska jag döpa mig, känns stort önskar att min familj kunde vara här då. Jag har det riktigt bra här, känns som jag verkligen börjar hitta mig själv. Är så glad att jag gör ett sådant här år, då jag verkligen utmanar och kan växa i min tro.

Jag och Teresia var på King Charles i måndags. Det var vi och Sheffields alternativa människor i princip, Kingen var iaf SÅÅ bra, inte en falsk ton. Jag stod väldigt nära och beundrade detta mästerverk, insåg att jag saknar att stå där på scen eller mer känslan av att sjunga med riktigt duktiga musiker. Vi får väll se vad jag hittar på, kanske finner mig några bandkompanjoner här.

                       

Nu ska jag duscha, se "En Dag" och sedan förbereda mitt vittnesmål inför dopet, göttigt värre!

See ya:)

ps. Ni får gärna lämna någon form utav livstecken här på bloggen, berätta hur ni har det där uppe:)

KRAM

För er som känner mig väl så är det knappast någon nyhet att jag gillar när det händer saker. Är det inte fetser jag planerar så är det resor eller andra event. Sen jag kom till England har jag varit lite som en stel fisk. De första veckorna tyckte jag det var gött att vara ledig fem dagar i veckan. men efter ett tag var det inte lika härligt och jag fick rent ut sagt panik. Så i två veckors tid har jag haft det riktigt jobbigt och bara dagdrömt om den gamla goda tiden då jag faktiskt kunde göra saker. Men när jag satt där och tyckte sybd om mig själv insåg jag efter ett samtal med min syster, att jag har makten att styra min tillvaro.

 Sedan dess har jag haft många bollar i luften. Imorgon ska jag få en personlig gyminstruktör, jag ska nämligen skaffa ett årskort hos ett överseriöst träningscenter. Jag älskar att träna och ska försöka göra det så mycket jag kan. Sen har jag gått med i en gospelkör som kommer ha konserter lite varstanns. Nästa måndag ska jag på en jättebra konsert det är King Charles som spelar, ser verkligen fram emot det. Inte nog med detta så var jag väldigt nära på att boka fotbollsbiljetter mellan Manchester United och Aston Villa i morse. Jon räddade mig dock i sista sekund och sa att matchen inte skulle vara i Mch unte i Birmingham och så roligt ska vi inte ha det. Så fotbollen får vänta men inte allt för länge.

Vad jag försöker få fram denna Lördagsmorgon är att den sanna Hanna har vaknat till liv.