En helt ny varld.
ikladd en lila sari sitter jag har i ett skrikgult internetcafe, trott men samtidigt upprymd men ocksa livradd. Det star namligen en creapy patand man utafor och vantar, han fick syn pa linnea pa en buss vi akte pa for 2 timmar sen. Han har forfoljt oss sen dess och vagrar forsvinna, as laskigt. Om jag pa nagot vis ska lyckas summera mina intryck hittils sa bor jag nog borja nu har bara 5 minuter kvar tills jag mase ga.
Okej som de flesta kanske vet sa har jag enorm flygradsla, jag var valdigt orolig for hur flygresan skulle ga. Till allas varan gladje gick allt jatte bra, det var inte ens turbulent nagon gang, thank god. Nar vi val landade i Indien kunde min hjarna inte ta in vad som hande. Det forsta som slog mig var den mycket speciella doften, det gar inte att beskriva men efter 4 dar har jag antligen borjat vanja mig vid den. Det var snabba puckar med en gang, vi fick inte ta det lungt en minut ens forsta dagen vi kom till Indien. Det var manniskor overallt alla vralstirrade pa oss, tjejerna skrattade at oss de tycker vara klader ser valdigt roliga ut. Vi blev bjudna hem till en lakare och hans familj pa middag pa kvallen. Jag kan ju saga att jag verkligen inte ar skillad pa att ata med handerna, men indisk mat ar valdigt god.
Under de andra dagarna vi spenderat h[a]r har allt hant. Vi har haft undervisning varje morgon av riktigt duktiga larare som pratat om hur kerela ( delstaten vi ar i) fungerar. Sen har vi aven hangt i stan och akt mycket buss, som ar fullstandigt galet man skrattar konstant det ar ingen ordning alls i trafiken. Vi har akt till kovalam beach for att bada, turiststalle. Dar sag vi de forsta vasterlanningarna faktiskt, nar vi skulle byta om for att bada var det skit creapy. alla man verkligen cirkulerade kring oss och stirrade konstant. Det slutade med att jag virade in mig i min handduk, nagon matta far det vara.
Okej det ar sjukt svart att skriva ner allt man kanner och sett men jag har det iaf SUPERBRA. Jag har sa roligt och indierna ar sa sn'lla, man kanner sig lite som en kandis. Men mitt i allt roligt och hysteriskt finns det en enorm fattigdom. Idag fick vi se psykiskt sjuka insparrade i sma burar, fastkedjade och detta av sina slaktingar som tror de ar demonbesatta. Nar jag sag det holl jag pa att borja grata, hur kan det vara mojligt??
Jaja nu maste jag ga om nagon vill na mig sa ar mitt nummer +919567243630
Puss och kram och skot om er dar hemma<3
Okej som de flesta kanske vet sa har jag enorm flygradsla, jag var valdigt orolig for hur flygresan skulle ga. Till allas varan gladje gick allt jatte bra, det var inte ens turbulent nagon gang, thank god. Nar vi val landade i Indien kunde min hjarna inte ta in vad som hande. Det forsta som slog mig var den mycket speciella doften, det gar inte att beskriva men efter 4 dar har jag antligen borjat vanja mig vid den. Det var snabba puckar med en gang, vi fick inte ta det lungt en minut ens forsta dagen vi kom till Indien. Det var manniskor overallt alla vralstirrade pa oss, tjejerna skrattade at oss de tycker vara klader ser valdigt roliga ut. Vi blev bjudna hem till en lakare och hans familj pa middag pa kvallen. Jag kan ju saga att jag verkligen inte ar skillad pa att ata med handerna, men indisk mat ar valdigt god.
Under de andra dagarna vi spenderat h[a]r har allt hant. Vi har haft undervisning varje morgon av riktigt duktiga larare som pratat om hur kerela ( delstaten vi ar i) fungerar. Sen har vi aven hangt i stan och akt mycket buss, som ar fullstandigt galet man skrattar konstant det ar ingen ordning alls i trafiken. Vi har akt till kovalam beach for att bada, turiststalle. Dar sag vi de forsta vasterlanningarna faktiskt, nar vi skulle byta om for att bada var det skit creapy. alla man verkligen cirkulerade kring oss och stirrade konstant. Det slutade med att jag virade in mig i min handduk, nagon matta far det vara.
Okej det ar sjukt svart att skriva ner allt man kanner och sett men jag har det iaf SUPERBRA. Jag har sa roligt och indierna ar sa sn'lla, man kanner sig lite som en kandis. Men mitt i allt roligt och hysteriskt finns det en enorm fattigdom. Idag fick vi se psykiskt sjuka insparrade i sma burar, fastkedjade och detta av sina slaktingar som tror de ar demonbesatta. Nar jag sag det holl jag pa att borja grata, hur kan det vara mojligt??
Jaja nu maste jag ga om nagon vill na mig sa ar mitt nummer +919567243630
Puss och kram och skot om er dar hemma<3
Kommentarer
Beckiboop
Hannsipannsi!
Du + Indien tycks ha fallit för varandra vid första ögonkastet. Är så glad och lättad över att du tycks njuta av tillvaron och det galnaste av land!
Helt sjukt det du skriver om de psykiskt sjuka... Viktigt att ni får sådana insikter som komplement till klackarna i taket. Vad hände med den påtände gubben? Fortsättning följer?
Är stolt över dig. Puss från Uppsala med lite vårkänsla
Trackback
