Asså currybanan vad den här dagen har varit känslomässigt crazy!
Dagen började med att jag bröt ihop framför klassen, vilket  var totalt pinsamt eftersom Jag Aldrig bryter ihop inför folk förutom mina närmaste vänner! Men jag kunde inte hålla det inom mig när frågan ställdes: "hur mår du" .
Kristider mein god asså! Som jag tidigare har skrivit så handlar det om vad som ska hända näst och "the unknown" som skrämmer mig.. Jag har längtat till studenten så länge jag kan minnas men nu när jag väl är här så känns det som om jag står på en klippavsats i väntan på att hoppa.
Jag vet att jag och många andra i samma situation kommer att hitta sitt svar på vad dom vill göra i framtiden, det gäller bara att lita på sin magkänsla och göra det som gör en glad:)
Stora kramar
//Lisa