For what it´s worth I love you!
Jag tror vi alla ofrivlligt börjar nynna på The cardingas gamla dänga " For what it´s worth" när vi hör denna fras. Den senaste veckan har jag funderat på det här med kärlek. Då pratar jag inte om kärlek som i kärleken till mammas kanelbullar, nej jag pratar om den yttersta kärleken som nästan gör ont att tala om. Idag tog jag farväl av mina snuttefisar i puertas. Vi lekte som vanligt när det plötsligt blev dags att säga farväl, barnen ställde sig på led för att få krama oss. Jag ville så gärna hålla dem alla länge och väl, jag ville berätta för dem att de bar på min innerliga kärlek, om några är den värdig så är det dem.
Den 24 maj kommer jag stå på svensk mark, det kommer kännas overkligt. Vi får se vad nästa äventyr blir!
ps. bilderna är tagna av Simon, Emma och Elin.
Välkommen hem Hanna!
Hanna! Hjälp vad mycket spännande du varit med om det senaste året!! Förstår att det känns vemodigt att lämna allt du lyckats bygga upp där långt, långt borta! Och jag dööör vilka söta barn så fått hänga med! Bilden på de två flickorna, där en har sjömansklänning är helt fantastisk! Intressant att läsa om er "treasure hunt". Pratade faktiskt med en tjej i förra veckan som varit ute på samma grej här i sthlm. Även hon kände sig skeptisk och obekväm i början.. (likaså jag när jag hörde om det) men det visade sig att de också hittade sin treasure och det ligger ju ngt väldigt fascinerande i det! Hoppas resan går bra och att det efter lite kramkalas känns ganska okej att vara hemma igen :-) take care!
