Linnea och jag har fatt denna sangen i laxa, vi ska kunna den utantill :D

I'm coming home

Okej okej jag ar fortfarande vid liv gott folk. Jag har alltsa spenderat en hel vecka i Padhar, som ar en liten by pa landsbyggden. Jag alskade Mumbai men hade lite svart for Padhar, det fanns typ inget at gora. Vissa i gruppen gillade inte Mumbai men alskade Padhar medan jag kande tvartom. Efter en vecka dar begav sig Linnea och jag av till Dehli dar mottes vi av var indiska pappa som han sager att vi ska kalla honom, John Annand. Stort skon manniska jag ville bara krama honom sa fort jag sag honom. Vi vilade lite i dehli sen skulle vi aka annu mera tag upp till dehra dun. Gott folk forstar ni hur mycket tag jag har akt, det ar helt galet. Jag har transporterat mig fran sodra Indien till norra, de flesta indier har inte ens gjort det. Ja nu ar jag alltsa i Dehra dun dar Linnea och jag ska bo i 3 veckor. Familjen bestar utav mamman Dorothy som ar jatte mysig, hennes man John som skrattar och alskar Sverige, deras son som jag tror ar 26 philip, de har en dotter oxa men hon bor inte hemma langre.

Forsta riktiga dagen i dehra dun sa fyllde jag ar, jag tankte ska jag saga nagot till dem. Sa under frukosten satt vi alla dar och jag sa lite forsynt - so this is my first birthday in India. John och Dorothy blev helt lyriska- aaah du ska ha tarta ropade John. Efter det foljde jag med Linnea till hennes blivande prakjtik, en skola hon ska lara dem spela pingis. A de var sa sota jag ville ta med mig dem hem. Sen gick jag, Linnea och Dorothy pa stan. Det ar en valdigt bra storlek pa stan allt finns dar. Efter det tog Dorothy med mig till ett valgorenhetshem som Moder Theresa startat. jag tankte gora min praktik dar. Men nar jag kom dit fick jag en chock. Pa undervaningen var det barn, nagra var "normala" men manga var mentalt storda. Varpa jag fick lite panik jag har ingen erfarenhet i hur jag ska vara mot mentalt storda. Pa overvaingen var det aldre kvinnor och de var grovt mentalt storda. De drog mig i haret och tog i mig hela tiden och sa massa saker pa hindi. Jag fick panik inombords och stod bara dar och log. Jag hade en klump i mitt hjarta efterat, kommer jag klara detta??
John sa iaf till mig sedan att han inte ville att jag skulle vara dar, det var alldeles for farligt for mig eftersom jag skulle vara sjalv dar. Nu vet jag varken in eller ut.

Senare pa kvallen fick jag tarta och presenter av dem, sa gulliga ;)

Det finns mycket fattigdom har, inatt var forsta gangen alla de jobbiga intrycken gjorde sig paminda. jag vaknade mitt inatten och sag alla ansikten framfor mig. jag har sett sa mycket hemska saker, man kan knappt fatta det. I sakert 3 timmar lag jag med tarar i ogonen och kunde inte sova, deras ansikten ville inte forsvinna. Pa manga vis kommer jag nog vara en annan manniska nar jag kommer hem.

Nu ska vi ata, jag har det valdigt bra har och trivs som fisken i vattnet.

Tack alla for gratulationerna;D

Namaste och massa karlek fran ganska stora mig!

Drommer jag?, Nej jag ar i Indien

Tur att ni inte kan se mig nu jag sitter namligen helt ihoptryckt i ett sakallat internetcafe i Mumbai. Medellangden i Indien ar vall typ 160 cm, tank er mig har med mitt blonda har 15 cm over alla svarta kalufser. Okej sedan jag skrev sist har det hant mycket. Vi lamnade kovalam beach for att aka natttag till Goa ( Indiens finaste strand). Nar vi anlande dit kunde jag tyvarr inte ligga och njuta av den underbara stranden, eXTREMT solbrand. Istallet fick jag spendera dagen liggandes i vara trakojor till hotell ( en mkt rolig syn) och tanka over mitt liv. I goa blev vi inte kvar lange utan bara efter en natt bar det av mot Mumbai. Bortsett fran att jag holl pa att bli nerprejad av en gigantisk karra med typ tunga indiska saker  nar jag anlande sa blev jag stortforalskad i Mumbai direkt. Overallt hander det saker i ena hornet ligger det en man utan ben som ber om mat. I andra kor de mest spektakulara bilarna forbi, kontrasten ar for stor for att jag ska kunna forsta allt.

Under forsta dagen i Mumbai fick vi en guidad tur av den skonaste mannen ever, felix min favorit hittills. Han var man om att visa sa mkt som mojligt. Han tog oss till ett slumkvarter dar jag och Lisa tog tusen kort med de extremt sota barnen, de kommer alltid finnas kvar i mitt minne. Under kvallen fick vi mota en helt annan sida av Mumbai. Lisa, Linnea, Emmelie och jag hade namligen en 27 aring till vart forfogande under kvallen, han ville visa det FINA mUmbai. Forst kopte han en troja till mig med sharukan pa, sen kopte han as najsiga kaffedrinkar till oss. Sen hyrde han fancy taxibilar och vi fick aka runt och se de mest fantastiska platserna. Nar vi kort en bit stannar bilen vi gar ut och han ler mot mig - Hanna vet du vem som bor dar ( han pekar pa ett gigantiskt flervaningshus, valdigt propert)?.
Det ar Sharukans hus.
Varpa jag skriker som en stucken gris, - Vaaa skamtar du med mig jag ska dit och fota!!!
For er som inte vet vem Sharukan ar sa kan jag gora er medvetna om att han ar formodligen den mannen i varlden som har flest fans. Galet kant bollywoodstjarna. Han var tyvarr inte hemma men hans sakerhetsvakt kom ut till oss. Han sa att om Sharukan skulle varit hemma skulle han kommit ut, det ar bra publicitet med svenska tejer ;).

Som ni kan forsta ar jag valdigt lycklig och extremt tontig men det ar kanske ingen nyhet. Just nu kanns det som att jag bara kan ta in allt roligt ocg flummigt. men det som gor ont att se den verklighet man inte varit medveten om innan, den kan jag inte ta in an. Det kanns for overkligt, for orattvist att varlden kan se ut som den gor.

Ikvall lamnar vi Mumbai och aker uppat mot Padhar, dar ska vi vara i en vecka. Nu maste jag ga men ha det sa fint mina vanner, jag tanker pa er mitt i allt kaos;D

Puss/ En lyrisk Hanna

Red - oh yeah that's me!

Jag har nastan inte kraft till att skriva detta inlagg, hela min kropp varker som sjutton. Idag var namligen forsta dagen vi fatt chans att sola, ah kul tankte jag och glomde bort att jag har albinopigment. Nu ar jag alltsa totalt rod och detta har Hans valdigt roligt at.

De senaste dagarna har varit crazy, ibland lite for crazy. Jag kommer knappt ihag vad vi gjort men jag minns att vi tog minibussen till Tamil Nadu det var dar sa manga dog i Tsunamin. Vi fick kolla pa resterna av tsunamin och besoka en gudstjanst osv. Vi har aven besokt barnhem for dova, det var ett starkt mote som fortfarande varmer mitt hjarta. Vi blir bjudna pa middag KONSTANT, jag borjar redan bli trott pa indisk mat, fast det ar kul ar det.

Nu ar vi pa kovalam beach i 2 dar, var forsta semester kan man saga. Har steker vi och har det allmant gott. Vi hittade en trevlig restaurang igar, indiern som jobbade dar kunde typ svenska flytande efter att ha varit i sverige i 2 manader. En riktig liten sotkorv, vi ska dit ikvall igen.

Imorn bar det av till Goa for annu mer sol och bad, gott de!

Nu maste jag dra hoppas ni har det fint alla hallandare och familj och uddevallare ;p

Pussinsussi

En helt ny varld.

ikladd en lila sari sitter jag har i ett skrikgult internetcafe, trott men samtidigt upprymd men ocksa livradd. Det star namligen en creapy patand man utafor och vantar, han fick syn pa linnea pa en buss vi akte pa for 2 timmar sen. Han har forfoljt oss sen dess och vagrar forsvinna, as laskigt. Om jag pa nagot vis ska lyckas summera mina intryck hittils sa bor jag nog borja nu har bara 5 minuter kvar tills jag mase ga.

Okej som de flesta kanske vet sa har jag enorm flygradsla, jag var valdigt orolig for hur flygresan skulle ga. Till allas varan gladje gick allt jatte bra, det var inte ens turbulent nagon gang, thank god. Nar vi val landade i Indien kunde min hjarna inte ta in vad som hande. Det forsta som slog mig var den mycket speciella doften, det gar inte att beskriva men efter 4 dar har jag antligen borjat vanja mig vid den. Det var snabba puckar med en gang, vi fick inte ta det lungt en minut ens forsta dagen vi kom till Indien. Det var manniskor overallt alla vralstirrade pa oss, tjejerna skrattade at oss de tycker vara klader ser valdigt roliga ut. Vi blev bjudna hem till en lakare och hans familj pa middag pa kvallen. Jag kan ju saga att jag verkligen inte ar skillad pa att ata med handerna, men indisk mat ar valdigt god.

Under de andra dagarna vi spenderat h[a]r har allt hant. Vi har haft undervisning varje morgon av riktigt duktiga larare som pratat om hur kerela ( delstaten vi ar i) fungerar. Sen har vi aven hangt i stan och akt mycket buss, som ar fullstandigt galet man skrattar konstant det ar ingen ordning alls i trafiken. Vi har akt till kovalam beach for att bada, turiststalle. Dar sag vi de forsta vasterlanningarna faktiskt, nar vi skulle byta om for att bada var det skit creapy. alla man verkligen cirkulerade kring oss och stirrade konstant. Det slutade med att jag virade in mig i min handduk, nagon matta far det vara.

Okej det ar sjukt svart att skriva ner allt man kanner och sett men jag har det iaf SUPERBRA. Jag har sa roligt och indierna ar sa sn'lla, man kanner sig lite som en kandis. Men mitt i allt roligt och hysteriskt finns det en enorm fattigdom. Idag fick vi se psykiskt sjuka insparrade i sma burar, fastkedjade och detta av sina slaktingar som tror de ar demonbesatta. Nar jag sag det holl jag pa att borja grata, hur kan det vara mojligt??

Jaja nu maste jag ga om nagon vill na mig sa ar mitt nummer +919567243630

Puss och kram och skot om er dar hemma<3

It's just emotions taking me over

Oj oj den här veckan har bjudit på känslor som jag inte upplevt på flera år, det har varit både bra känslor men jag har lyckats klämma fram endel tårar också. Ack och ve, jag borde borde borde låta bli but I can't! Hela livet har man fått höra å Hanna, htta din drömman, en som gör allt för dig och behandlar dig som en prnsessa. I fear that is impossible. Det andra könet visar sig ha endel gemensamma skitegenskaper, men jaja behövde bara skriva av mig...

Annars har jag faktiskt åkt skidor i veckan, det var sjukt gött att ÄNTLIGEN få åka. Haha ganska roligt att jag hängde i parken, kände mig något malplacerad. Känns konstigt fast ändå helt rätt att vara tillbaka här på hålland. Nu är det i princip en vecka kvar här sen blir det Indien. Det är HELT SJUKT! Det ska bli jättekul, spännande men samtidigt väldigt jobbigt. Vad har jag gett mig in på, fast samtidigt vet jag att jag verkligen vill detta???. Nej jag är en kvinna i djup ångest eller något. På något vis känns det som att psalmen mamma alltid sjöng för mig innan jag skulle sova, är en trygghet just nu...

Bred dina vida vingar, o Jesus över mig, och låt mig alltid vara i frid och ro hos dig.




Vi tjejer som ska till India :)

så så adjö adjö.....

If I Need You, You're In My Head...

This is not very good, dåligt, illa är vad det är. Det borde upphöra genast, befarar dock att det inte kommer upphöra snarare tvärtom. Å varför Hanna ska du alltid vara en sådan enorm TÖNT? Drop it already, det blir bäst så....

Right, behövde bara skriva av mig lite... Annars råder här julefrid, lite väl mycket frid. Jag är en lugn och harmonisk tjej men jag är samtidgit lite crazy. Jag måste ha vilda upptåg för att stilla min hunger, oj det där lät lite perverst bör inte tolkas så. I vilket fall som helst så händer det INGENTING här, det närmaste man kan komma vilda upptåg i Uddevalla är häng utanför mcdonalds. I'd rather die!! Jag väntar här på min prins som ska rida förbi och ta med mig på vilda äventyr...

På tal om prinsar, vår familj såg den tredje narnia filmen på bio igår. Den var faktiskt väldigt bra, hade verkligen ett kristet budskap. Den fick mig att ifrågasätta min livstil, vad är det jag lever för egentligen? har jag förvandlats till en ytlig kvinna i behov av eh viss bekräftelse? Nej detta måste stoppas.

Okej enough already, här kommer lite bilder från julen, min drömman osv.



ajjemän så ska det se ut, ( ibland förvånas jag av hur töntig jag är)



Emanuel och jag på julafton, hos sääfs :)



Bror poserar...



Ännu mer kusininvasion. Happy family :D

Ne nu ska jag dra mig tillbaks så att säga.

Sleep tight<3

I´ll Be Home For Christmas

Här sitter jag i våra nya fåtöljer, riktigt sköna. Känner mig som Arne Weise när jag sitter här vid den sprakande elden och tittar ut över snön. För er som av någon konstig anledning trodde att Uddevalla var staden där allt händer, ni trodde fel. Uddevalla är så dött, jag menar jag sprang runt i underkläder under gårdagen och sjöng pocket full av sunshine, HELA DAGEN. Du store tid är allt jag säger, men idag kommer Beckis iaf. Hittils har denna dagen varit händelserik iaf, Kaleb och jag har valt ut gran och burit den hem ( en konstig tradition vi har.) Annars sitter jag bara här och töntar mig, jag HATAR när jag blir sån här, betuttad eller vad man nu säger, usch och fy. Skärpning helt enkelt!

Fick lite bilder av andra från klassen innan jag drog hem, så enjoy:D






Hannimosch<3



The Wannabe- medlem i Ååårrey ;p


Ååårrreyy <3



Haha lite halvt nervösa första veckan :P


Jaja, nu ska jag gå och mobba Kaleb !

Time to say goodbye?

ÅÅÅHHH, okej skärpning Hanna. Get a grip! Ne jag har varit som en jojo idag ena stunden har jag asgarvat och andra stunden har jag varit gråtfärdig typ. Jag kan bara bli så himla arg/less på vissa människor. Jag vill bara säga, ne fy sjutton jag tolererar inte att bli behandlad såhär. Men jag älskar de för mkt för att kunna släppa taget. Jag önskar jag kunde lyfta ur personen ur mitt liv, inte bry mig men det gör jag. Relationer gör ont ibland that's just the way it is. I sånna här lägen är backstreetboys det enda som funkar:p

Hanna och Lisa är så bra måste jag säga. Som igår, vad hände där liksom? Hej vi sitter och skrattar hysteriskt till klockan 1 på natten. Haha ne det är sånna bra människor jag inte trodde jag skulle lyckas hitta här uppe i norrland, but I did :) Vi ska förmodligen på Oskar Lindros ikväll inne i Åre, det är från 20 år så vi hoppas vi kan flirta med dörrvakten.

A måste bara säga att jag ännu en gång kan konstatera att jag inte helt och fullt förstår mig på det manliga könet. Jag har lärt Karl att bli mer kvinnlig. Jag berättade nämligen att jag ska vara lucia på måndag, då sa han typ, e jaha. Då fick han veta ett och annat, han borde sagt nemän Hanna va roligt, jag gläds med dig. Jag, Johannes & Karl skulle berätta så mycket vi kunde om varran för att se hur mkt vi lyssnat under tiden vi känt varran. Jag sa hur mkt som helst om dem och när det sen var Karls tur att berätta om mig, trodde jag typ att han skulle säga a du heter hanna och kommer från Uddevalla. Men jag blev faktiskt positivt övveraskad, han kunde massa saker om mig som jag glömt att jag sagt själv. Jag har kommit på att killar väldigt ofta inte ställer frågor och då tolkar vi tjejer det som att de inte lyssnar. men de lyssnar de tänker bara inte på det viset, vill man ha sagt något så säger man det helt enkelt.

A rörigt men detta har jag kommit fram till iaf. Nu ska jag lägga mig ner och tycka synd om mig själv :p



Right......

Jag är i ett sånt där läge då jag inte känner mig nöjd med mig själv över huvudtaget i princip. Jag hatar de perioderna, orkar inte med mig själv då. Jaja om jag ska återgå till lite mer intressanta saker kanske. Igår var jag + ett helt gäng i Östersund, det var nämligen en väldigt stor julmarknad där. Trevligt kan man tycka, dock inte lika uppskattat i 30 - men men det var iaf värt ett besök. Jag har gått som på nålar hela helgen, för jag blev tillfrågad att sjunga i pingstkyrkan här uppe. Jag brukar aldrig bli nervös när jag ska sjunga men detta kländes bara så random typ hej här kommer jag, en helt främmande tjej och ska sjunga lite här. Men jaja det gick iaf bra, och nu är det över tack och lov.

Idag lär bli en stressad dag. Jag har ungefär 3000 saker att ta mig an. Lisa har varit i östersund hela helgen och rummet har hunnit förvandlas till en rövarkula medans hon hållt sig borta. Så det får jag minsann ta hand om. Sen har jag massa plugg, bläää. Jag känner hur en liten minilängtan smyger sig på i mitt hjärta. Jag vill hem till vårt nyrenoverade vardagsrum, krama mammi&pappi. Fast jag trivs självklart sjukt bra här, har känt att den där extra knuffen jag väntat på i vissa relationer här, äntligen kommit. Känns sjukt gött :D



Syster och jag, I miss her <3



Jaja, nu måste jag get a grip. So long fellows // Hannsi

Uppdatering från "Down Under"

Hi there!
En vecka har gått sedan jag anlände hit till varma, soliga, underbara Sydney/Bondi!
det började dock lite skakigt i början å veckan.. första kvällen när jag kkom hit gick Fanny, Astrid o jag ut på Kings cross träffade några aussies som tog med oss till en club som hette beach house, musiken där va typ hello, 2005 men annars va d nice:) dagen efter mådde ja extremt illa men d var inte föränb vid sex tiden på kvällen när fanny o jag hade haft en heldag på bondi beach som jag mycket pinsamt nog spydde i mitt hostelrum(tackolov hann jag till en pappaerskorg) bra första intryck på mina hollänska roomatesXD d följande dagarna blev jag ligganes i mitt ofräscha rum, halvt död.

på måndagen flyttade jag in hos Fanny o Astrid son bor hos en medelålders hopplös bachelor! de bor i ett litet rum medans jag kraschar på deras soffa, bara tills jag flyttar till mitt eget! påtal om eget så kollade jag på två eventuella rum igår, ett i Coogee (ett jätte mysig stlle lite utanför Bondi) o ett rum i norra bondi, precis vid stranden! sista alternativet va perfekt! dock lite dyrt c.a 215audollar i veckan men läget va så perfekt att jag måste bo där! jag får reda på om jag får de om ett par dagar!:)

Annars har den här veckan bestått av sol, bad, massa solbrända otroligt vältränade aussies! vi har äcen gått ut ett par gånger nu i veckan oxå, i förrgår var fanny o jag på mitt "jobb" klubben home på darling harbour! där fick jag träffa Sophie min systers kompis slasch min chef o en massa skönt folk som jag ska jobba med! vi hade verkligen jätte roligt o det kändes som strömmen av människor vi blev introducerade för aldrig skulle ta slut! människorna här e helt fantastiskt avslappnade o coola! ILOVE IT!

thats all for now people!
see ya later alligater

Btw kommer d bilder snart!:D
//Lisa
//Lisa

Hjälpes:p

Hjälpes måste ju nästan vara det sötaste uttrycket jag hört, och det passar så fint in på hur jag känner just nu. Ja för om sanningen ska fram har det hänt endel lustiga saker inom mig under den senaste tiden. Jag återkommer till detta lite senare, först en liten uppdatering över vad som hänt här uppe i vackra norrland. Jag och Lisa har gjort upp ett vad, det går ut på att vi inte ska äta sötsaker mer än en gång per vecka. Det finns dock undantag, ibland om hela skolan bjuds på fika skulle det bara vara töntigt om vi två satt där med varsin morot. I vadet ingår också daglig motion varje dag, så vi har promenerat som bare den. Vi har båda märkt skillnad, och det har faktiskt inte varit alls jobbigt att hålla sig borta från alla dessa kakor:D

Förra Fredagen föreslog vi tjejer på övre jämte att killarna på vår våning skulle laga middag åt oss. Kvällen började med kaos, de hade beräknat fel och inte ens satt igång maten när klockan var 7 ( då skulle den varit klar). Ja men det hela löste sig och vid 9 fick vi den efterlängtade maten. Det var mycket trevligt! Men något som var ännu trevligare var maskeraden dagen efter med temat: Ursäkta jag kom fel. Jag var utklädd till en prostituerad, det låter värre än vad jag såg ut:p. Det var en sjukt rolig kväll och jag dansade all night long. De satte på min låt "Jag kallar på dig", å det var sjukt kul jag fick ställa mig i mitten och bara njuta av låten :p.

Idag pratade jag med Hanna och hon nämde något för mig som bara kändes helt rätt. Det var en volontärsite där man fick gratis boende och mat om man jobbade på gårdar i sydamerika. Jag har alltid känt något visst för sydamerika och ska banne mig lära mig spanska flytande. Så ja ska verkligen kolla upp detta, vore så spännande!

Jag tror jag skippar att nämna vad som hänt inom mig, det får vara en hemlis ;)

/ Pussisnuffsi Hanna



Haha, ja här ser ni mig som " Underhållerska "



Söta Linnea och Karin <3




Barbie och den oemotståndliga 1700-tals damen.



HJÄLP!!



Denna söta vindruvsklase får avsluta inlägget :D

Song Beneath The Song

Jag Spricker!!

Asså ALLT rullar på föör bra just nu!
Jag kommer fram på fredag i Sydney, bor på hostel i 3 nätter sedan flyttar jag in i ett rum i Surry Hills med tre tjejer som jag ska jobba med. Jag har redan fått tre jobberbjudande och dessutom e d en massa goa människor som har hört av sig att dom vill träffas när jag kommer dit! Jag e så lycklig att jag inte kan sitta still!


Dessutom har jag en ny plan! jag kommer tillbaka i början på Januari o åker till Paris med min argentinska vän Vale o stannar hos henne i cirka 2 veckor sedan ska jag börja studera franska i Nice i slutet på Januari!
och inte slutar d där! Kim ska flytta till Belgien vilket betyder att hon bor nära frankrike så att vi kan åka till varandra(kanske roadtrip?)


Nu ska pick o packa mitt pickpack:D imorn drar jag o börjar mitt liv i OZ!!
//Lisa

Wake up call?

Right, right jag måste börja med en tråkig nyhet. För alla er som med spänning väntar på veckans rumpa så kommer det tyvärr inte inträffa. Jag har helt enkelt inte fått tillräckligt med chanser, men det kommer senare, jag lovar!

Så okej nu har det ju gått ett tag sedan jag skrev sist. Tror bestämt att jag hunnit med ett lov och lite Stockholm däremellan. På lovet åkte jag iaf hem mot Uddevalla, som var precis som jag lämnat det. Det var naturligtvis härligt att komma hem och klappa lite på kaleb. Min pappa ordnade frukost åt mig dagen därpå, han hade köpt 7 rosor och köpt alla de saker han vet att jag älskar. Mm det är inte alla som har en sådan far inte. Jag for ganska snabbt till Götet och där var jag i tre dar, träffade lite gamla classmates, trevligt trevligt.

Det bästa med lovet var nog när jag åkte till min syster i Uppsala. Det var så mysigt, jag fick perspektiv på saker och började få lite försmak på vad studentlivet innebär. När lovveckan var slut mötte jag min kära klass i Uppsala. sedan for vi till Stockholm, där var vi i tre dar och hälsade på massa intressanta organisationer såsom UNHCR, Diakonia osv. Mycket trevligt och intressant!

När vi sedan åkte tillbaka till Hålland möttes vi utav en vacker vintervärld. Så fort jag kom in på mitt och Lisa rum kände jag bara, fy vad jag älskar det här stället och de här människorna. Jag bara måste få uttrycka min glädje. dels insåg jag att jag verkligen har haft tur när det kommer till roomie. Lisa och jag har inte ens bråkat än, jag menar hur är det möjligt? Helt enkelt för att hon är så bra, sjukt glad och possitiv. Nej jag är nöjd alltså! Mina små gosekorvar på nedrejämte gör mig också helt lycklig. Så nog tjatat om hur lycklig jag är jag tror att budskapet nått fram.

Som vanligt så avslutar jag med lite bilder från tiden som gått :)


Lisa R i Götet :)



Vi brunchade på egg&milk as always!



I Uppsala, på en gigantisk bänk :)



Lisa i kungshallen i Stockholm.



Hanna och Lisa direkt efter att vi kommit tillbaka till kära Hålland :)

Mellanmjölk till Coca Cola



Sista Helgen i Göteborg blev på Nivå och Park Lane.
Kvällen och natten blev väldigt otippad på både ett bra o konstigt sätt men nu e jag fit for fight och redo för att lämna kalla, mellanmjölks sverige för varma, sexiga Australien;)
//Lisa

Den smarta vägen att gå.


hej, jag har inte skrivit på ett tag men känner för att göra det nu:)

Jag är nog den mest kluvna människa som finns just för tillfället! jag ska åka till andra sida jordklotet om sådär tre dagar och har egentligen ingen konkret plan om hur, vad och när saker kommer hända när jag väl kommer dit men jag hoppas på det bästa så får jag ta det som det kommer helt enkelt!

Jag kan ibland känna att jag står i ett rum och omgivningen känns helt fel. Jag känner att jag är en cirkel i en fyrkant ungefär. det känns ibland som jag är med i en film och spelar en roll hela tiden och det är inte förän jag är i en omgivning där människorna inte är rädda för att vara sig själva och skämma ut sig som jag verkligen kan slappna av och vara mig själv. och framför allt i samanhang där utseendet inte är i centrum.

Jag har lärt mig att inte lita fullt ut på folk som jag automatiskt gör. Jag är otroligt blåögd och tar det männsikor säger på fullt allvar. kanske borde jag lära mig att ta saker och ting med en nypa salt. det finns inget värre än att göra samma misstag om och om igen men varje gång jag har ett möte med en annan människa vill jag att den ska vara annorlunda och spräcka bubblan som har växt till sig pg.a alla besvikelser man har varit med om.
frågan e då den: ska man ge sig själv helt ut till nya människor och ge dom en ärlig chans och samtidigt riskera att bli nobbad, sårad och besviken, eller ska man stå på den säkra sidan dvs generaslisera, döma och vara defensiv vid varje nytt möte med en människa och därmed vara säker på att inte bli sårad? I många fall tycker jag att det tar så mycket onödig energi att gång på gång bli besviken på ett visst slags folk att alternativ två känns som den smarta vägen att gå.. men då förlorar man samtidigt chansen att lära känna människor som eventuellt kan förändra ens liv. jag tror att det är svårt att besvara den här frågan! Det är nog bra att gå på en blandning av magkänsla, förnuft och självklart.. kärlek.

//Lisa

Give me some of that please.....

Jag har börjat med ett nytt inslag i bloggen, nämligen veckans rumpa. Jag går nämligen runt och tar kort på folks rumpor här. Än så länge har det bara varit kort på killar med de snyggaste rumporna, men snart börjar de snygga rumporna ta slut så njut så länge det varar.

VECKANS RUMPA



okej nog om rumpor och vidare till andra intressanta ting. Jag kan ju börja med att nämna en liten trevlig detalj som förgyllde hela min helg. Det var nämligen två mycket lustiga gossar som under natten till lördagen hällt två brukar surströmming under vår skohylla på Jämteborg. När jag och Lisa gick upp på morgonen kunde vi knappt andas. jag har aldrig känt surströmming doft förut och det är jag tacksam för, tänk er typ kvävd råtta med spyfyllning. Vi var tvugna att hälla massa ätticka över hela jämte typ för att överhuvudtaget kunna känna någon annan doft en surströmming. Jaja, den sorgen har nu lämnat mig och det går numera att andas här utan problem.

Nu är det bara två dagar kvar innan jag far hemåt, det känns sjukt. Asså vet inte om ni förstår hur isolerad man känner sig här men jag kan ju säga som så att Uddevalla är en metropol jämfört med Undersåker. Fast jag tycker ändå det varit väldigt positivt att leva i denna isolerade hållands bubblan. Men jag är lite rädd för hur jag ska reagera på civilisation, spårvagnar, mer människor än 5 personer matkön osv. Fast vem försöker jag lura det är ju mig Hanna Karlsson jag pratar om, jag är född i storstan, nästan:p. Direkt efter lovet ska ju vi i min klass fara till Stockholm på studieresa. jag och Lisa har redan planerat hur vi ska gå: med handväskan under ena armen och latten i den andra. Haha Hanna kollade på oss som vi var de största töntar hon någonsin träffat när vi planerade detta. jaja nu är det dags att avsluta här med lite härliga bilder, enjoy!



Det var såpa-kamp här på Hålland, vi på övre jämte vart as taggade!



Den här veckan har varit sjukt flummig som ni kanske ser.



Som sagt vi har varit flummiga...



Höstmys all-over :D

Gossinatti / Hannsi

Don't mess with U-terroristerna ;P

Okej vart ska jag börja, känns som allt & inget har hänt sen sist jag skrev. Jag har skrattat mycket den saken är säker iaf. I söndags hade vi vår första bandövning, det var intressant har aldrig sjungit highway to hell förut:p. Nej men det känns bra med lite utmaning, inte alltid sjunga samma genre liksom. Under veckan som varit har 2 ninjaattacker inträffat. Den första var när de sprang in i Annas och Hannas rum olch stal deras fönster och lämnade sina äckliga kalsonger i deras kuddar. Helt sjuka är vad de är :p. Deras andra attack anträffade igår, vi hade hört talas om att en kidnappning skulle äga rum. men vi visste inte vem de skulle kidnappa, så vi gick på helspänn hela dagen. Runt 22 - tiden får Hanna ett samtal av karin: " DE HAR TAGIT AMANDA".
Vi började skrika hoppade ut genom fönstret och sprang mot gympasalen, dä-r var de 4 ninjorna och Amanda som var iförd en sele. De hade tänkt hänga upp henne i taket nämligen, med de visste inte vilka de hade att göra med. jag fick en sån sjuk adrenalinkick. Efter en kamp i ca 15 minuter lyckades vi tjejer till sist få loss Amanda. Härmed är ninjorna krossade och vi är så himla stolta :D!

Förutom ninjaattackerna så har vi haft temadagar om hållbar utveckling. Det har varit sjukt intressant men också läskigt. Världen håller verkligen på att rasa samman och vi i väst märker inte av de, därför fortsätter vi med våra sjuka vanor. En flygresa t.ex hur miljöfarligt är inte de liksom? Eller bara köttindustrin, den är sjukt omiljövänlig! Jag ska verkligen blrja ändra mina vanor och mitt sett att se på saker och ting! Se 11:e timmen om ni inte gjort det än!

Här är lite bilder från veckan som varit:)











Det var allt för nu, hoppas Lisa blir mer aktiv här på bloggen:P

Pusss/ hannais

Haha inte okej HANNa

RSS 2.0